Cinque Terre

Cinque Terre 2007 Cinque Terre är fem byar - Monterosso, Vernazza, Corniglia, Manarola och Riomaggiore - som ligger i ett vackert landskap utmed Liguriska havet mellan Genua och Pisa i norra Italien. Området är nationalpark och klassades som världsarv 1997. Eftersom bilar och annan trafik är nästan fullständigt förbjudna men området är lätt att nå med tåg, är det bästa sättet att uppleva Cinque Terre att vandra. Området är mycket välbesökt, särskilt under semestertider och det kan vara en god idé att lägga besöket på annan tid. Under sommaren kan det också bli mycket varmt. Trots att vår resa inföll i början av oktober var temperaturen ofta omkring 25 grader. Vi deltog i en vandringsresa 5 - 13 oktober där vi hade fem vandringsdagar. Under vistelsen i Italien bodde vi i staden La Spezia, som ligger omedelbart sydost om Cinque Terre. Resan till Cinque Terre skedde med buss och på ditvägen övernattade vi i en liten by mellan Kassel och Frankfurt. Hemresan gick utan övernattning och tog 27 timmar. Den som inte tycker om så långa bussresor kan flyga till Genua och Pisa men många flyger även till Nice, Florens, Milano och Bologna och sedan åka tåg till Cinque Terre. Här är en länk till en hemsida med nyttig information och en länk med vandringsleder
Det finns gott om vandringsleder inom Cinque Terre. En del av dessa, huvudsakligen utmed kusten, är avgiftsbelagda. Enklast är att köpa ett veckokort, som gäller för både tåget och de avgiftsbelagda lederna. Kortet gäller även som inträdesbiljett till några muséer (bild bredvid kartan). Detta kort kostade vid vårt besök 34 euro. Eftersom vi bodde i La Spezia tog vi mestadels tåget in till någon av byarna, där respektive vandring startade. Efter avslutad vandring åkte vi tillbaka till La Spezia med tåget. Restiden mellan La Spezia och den närmsta byn, Rio Maggiore, tog ca 10 minuter. En tidtabell för tåget kan ses här. Som framgår av denna finns det ganska täta tågförbindelser genom området. Tåget går mestadels genom tunnlar varför utsikten blir mycket bergränsad. För att nå en närmare beskrivning av respektive dags vandring kan du klicka på kartan ovan eller rulla nedåt på denna sida. Spåren för alla fem vandringarna kan laddas ned här.
Söndag 7 oktober
Dagens vandring startade i Riomaggiore och gick utmed kusten via Manarola och Corniglia till Vernazza. Vi följde vandringsled nr 2. Den totala sträckan var ca 10,5 km.	Från Riomaggiore till strax före Corniglia var det bara små höjdskillnader. Sista biten fram till Corniglia bestod av en trappa med ca 370 steg. Högsta höjden ca 200 m nåddes ungefär mittemellan Corniglia och Vernazza.
Vår första vandringsdag var en söndag och på grund av detta och trots att det inte var semestertid var det många, som skulle åka med tåget.	Vi åkte med tåget kl 10 från La Spezia till Riomaggiore, en resa som tog ca 10 minuter. Väl framme där ägnade vi oss först åt sightseeing i byn innan vi startade vandringen.
Gatan i Riomaggiore gick ganska brant uppför. Det var inte tillåtet att köra bil här. Ovanför de centrala delarna fanns parkeringsplatser.	Den övre delen av gatan i Riomaggiore.
Bougainvillean blommade vackert på många ställen.	Stigen mellan Rio Maggiore och Manarola kallas ”Via dell´Amore”, ”Kärleksstigen”. Den är delvis inhuggen i klippväggen.
Utsikten ut över kusten från ”Via dell´Amore” är hänförande.	Vi närmar oss Manarola. I förgrunden syns järnvägsstationen och uppe i berget ser vi delar av bebyggelsen.
Huvudgatan i Manarola kantades av båtar, som dragits upp på land	Orsaken till att båtarna låg på land var att Manarola saknar hamn. I stället hissas båtarna upp med den vinsch, som syns i mitten av bilden och läggs på vagnar för att sedan rullas upp i byn.
Här syns den pir, som utgör skyddet för inloppet till båtupptagningsplatsen.	Bitvis var det trångt mellan båtarna.
En vy mot Manarola från stigen mot Corniglia.	Sluttningarna mot havet utnyttjades väl genom terasseringar där såväl prydnads- som nyttoväxter odlades.
Ibland var stigarna smala och gick utmed branta sluttningar	Vi närmar oss målet för dagens vandring, Vernazza med sitt karaktäristiska torn ute på udden.
Måndag 8 oktober
Liksom föregående dag tog vi 10-tåget och åkte genom hela Cinque Terre till Levanto, vilket var den sista stationen, som vårt veckokort räckte till. Vårt mål var återigen Vernazza och det var nästan 13 km dit. Från Levanto följde vi först vandringsled nr 1 fram till Sant' Antonio, därefter led 10 till Monterosso. Från Monterosso till Vernazza följde vi led nr 2.	Vandringen bjöd på en del ganska branta avsnitt både uppför och utför. Dagens högsta punkt, ca 320 möh, nådde vi mellan Levanto och Monterorro. Sista delen mot Monterosso gick brant urför Efter Monterosso gick leden delvis upp för branta trappor, medan sluttningen ner mot Vernazza var utan trappor.
Vi kom ganska snabbt upp på höjderna och kunde blicka tillbaka på Levanto.	Stigen gick bitvis genom frodig vegetation
Stigen gick längs med sluttningen.	Många gick med stavar.
Under det röda buskaget låg ett kafé där det bl a serverades vin. Med tanke på hur vandringsleden gick var det nog bäst att låta bli vinet.	Dessa trappor tillhörde de MINST branta på leden.
Målet även för denna vandring var Vernazza.	Stigen var ganska smal och kantades här av bougainvillea.
Nu har leden kommit in i byn och går genom gränderna in till byns centrum.	Vernazzas hamnbassäng låg innanför en pir.
Tisdag 9 oktober
Vi åkte med vår buss till Portovenere och därifrån med båt över till ön Palmaria där vi vandrade ca 7,3 km. Vi hade en ganska lång rast för bad och lunch vid Pozzale.	Vandringen var mestadels enkel med några ganska branta passager. Som högst nådde vi ca 180 möh.
Portovenere ligger längst ute på en udde söder om La Spezia. Staden blev världsarv samma år som Cinque Terre, 1997. Staden har lite mer än 4000 innevånare. Husen vid hamnen var smala och mestadels med 4-5 våningar.	Längst ute på udden låg kyrkan San Pietro i Ligurisk gotisk stil byggd 1198.
Det doriska slottet dominerade Portovenere. Framför slottet finns kyrkan San Lorenzo i gotisk stil från 1098.	Väl ute på ön Palmaria vandrade vi först till en strand där vi intog vår medhavda lunch. Här fanns också möjlighet till bad. Stigen dit gick genom frodig vegetation. Några av deltagarna kan skymtas bland buskarna.
Efter rast och bad fortsatte vi upp mot Palmarias högsta punkt. Halvvägs upp fanns en platå med vacker utsikt.	Utanför Palmaria fanns ytterligare en ö, Tino, på vars mitt det fanns en fyr.
Efter avslutad vandring åkte vi tillbaka till Portovenere. Här syns stadsporten.	Den smala gatan mitt i Portovenere, Via Capellini
Onsdag 10 oktober
Onsdagens vandring startade i Monterosso och gick uppåt längs led nr 9 till klostret Madonna di Soviore där vi åt den medhavda lunchen. Därefter gick vi vidare längs led nr 1 till Foce Drignana och därefter längs led 8 ner till Vernazza.	Från Monterosso gick leden ganska brant uppför till klostret på ca 470 möh. Därefter gick led 1 uppför till ca 595 möh strax nedanför M.S. Croce. Slutligen gick det delvis brant utför till Vernazza.
Klostret Madonna di Soviore skymtar fram mellan träden. Detta kloster är det äldsta Maria-klostret i Ligurien och härstammar från 1000-talet. Kyrkan, vars torn syns till höger, härstammar från 1300-talet, men under den lär det finnas rester av en äldre kyrka från 800-talet.	Här uppe var det mycket skog men i mitten syns en uthuggning, som också är terasserad.
Här syns terasseringarna tydligt.	Här närmar vi oss Vernazza, målet för dagens vandring.
Torsdag 11 oktober
Vi åkte med bussen upp till La Foce där vandringens startade. Trots att vi inte befann oss på så stor höjd över havet var temperaturen här unde 10 grader. Vandringen gick först efter led nr 01 till La Croce, därefter längs led nr 1 nästan fram till Cigoletta. Sedan följde vi led nr 7/a ner till Corniglia. Vi avslutade med att gå från Corniglia till Riomaggiore längs led nr 2 (ej markerat på kartan). Vandringen från La Foce till Corniglia var ca 11,5 km.	Vandringen startade på ca 240 möh, gick sedan något utför för att därefter klättra upp till ca 740 möh. Vandringen nedåt mot Corniglia var delvis ganska brant.
Uppe på höjden vandrade vi genom kastanjeskogar. Eftersom vi till stor del gick i skugga och vinden var kraftig blev det kallt när vi gjorde pauser.	Utsikten uppe från bergen var god. Nere vid vattnet syns Manarola.
Strax innan vi vek av i på led nr 7/a fann vi en glänta där vi åt vår medhavda lunch.	Vandringen ner mot Corniglia var delvis ganska brant och stigen var smal. Ofta gick den längs med mer eller mindre förfallna terasseringar.
Vi närmar oss Corniglia och får en fin vy på byn uppifrån.	Efter att vi nått målet för dagens vandring, Corniglia, fortsatte vi till Riomaggiore, där det låg många båtar i kanten av gatan ner mot hamnen.
Huvudgatan i Riomaggiore där det bl a fanns ett museum, som vi kunde besöka avgiftsfritt med vårt veckokort.	Gatan ner mot hamnen i Riomaggiore.