Kungsleden Ammarnäs-Hemavan 2010 Vi åkte från Göteborg tisdagen den 17 september med nattåget till Vännäs, där vi bytte till buss. |
|
![]() |
Sträckan mellan Ammarnäs och Hemavan är ett fint avsnitt av Kungsleden med varierande natur. Leden går till stor del inom Vindelfjällens naturreservat. Där finns skogsvidder och myrar men även fjällplatåer och höga toppar med små glaciärer. De flesta etapperna har måttlig längd medan den längsta är gott och väl 19 km. Du kan ladda ner färdspåren här |
Med 52 % av rösterna vann den över de sju andra kandidaterna i tävlingen, som i den ordning de placerade sig i tävlingen var: Alphems arboretum, Fulltofta naturreservat, Lapporten i Abisko, Döda fallet i Ragunda, Thailändska paviljongen, Stensjö by och Cirkus i Stockholm. Nomineringen gjordes av Inger Johannesson med den här motiveringen: "Ett verkligt smultronställe är bilden på Potatis-backen i Ammarnäs. Den är ett underverk att se på och även en utsiktsplats att gå upp på. Vyerna är fantastiska att njuta av åt alla håll. På toppen finns en grillplats ordnad. Byn Ammarnäs ligger vid Gautsträsks strand. I mer än 150 år har Ammarnäsborna odlat sin potatis där. Genom att kullen är vänd mot söder fungerar den som ett värmemagasin. Förmodligen är det Potatis-backen som gjort att nybyggarna kunde stanna på denna vackra plats. I slutet av augusti varje år ordnas med en Pär-festival då den nyupptagna potatisen hedras vid Hembygdsgården. Jag som tycker att detta är ett underverk, har varit i Ammarnäs min 11:e sommar nu och ett besök vid och på Potatis-backen är ett måste." Texten från Sveriges Radios hemsida. |
![]() Utsikt från potatisbacken ut över ladlandskapet vid sammanflödet av Tjulån och Vindelälven. På de tre näsen Hemnäset, Vindelånäset och Tjulnäset, ligger ännu ca 70 ängslador. Höladorna byggdes vanligen på höga stolpar för att hindra att höet skadades av den årliga översvämningen och islossningen. |
![]() Uppe på toppen av potatisbacken finns en grillplats och vedförrådet för denna är byggt som en miniatyrkopia av en lada. |
![]() 1858 uppfördes ett kapell i Ammarnäs. Det byggdes framförallt för samerna, eftersom det inte fanns så många nybyggare. Antalet nybyggare ökade och 1910 påbörjades bygget av en kyrka, som invigdes 1912. Arkeitekt var Torben Grut, som bl a ritat Stockholms stadion. |
Ammarnäs till Aigert |
|
![]() Leden från Ammarnäs till Aigertstugan är delvis omlagd 2005 och har fått en lite nordligare sträckning och som bjuder på mycket fina vyer. Den nya sträckningen är något kortare än den gamla |
![]() Sträckan Ammarnäs till Aigert var ca 7,6 km och startade på ca 400 möh och gick ganska brant upp till ca 800 möh. Total stigning var 468 m och sjunkning var 99 m |
![]() Starten för leden mot Aigert. |
|
![]() Tack vare att leden var omdragen fick vi flera fina vyer mot Ammarnäs och Gautsträsk. Vädret var klart och sikten lång. |
|
![]() Aigertstugan ligger strax väster om Ruovdatjjávrátje. |
![]() Det finns två stugor och en bastu. |
![]() Fram mot kvällen kom en STF seniorgrupp bestående av 15 personer till Aigert från Serve. Gruppen syns på stigen mitt i bilden. |
![]() Vedförrådet behövde fyllas på. |
Aigert till Serve |
|
![]() Etappen mellan Aigertstugan och Servestugan är den längsta mellan Ammarnäs och Hemavan, ca 19 km. Den går i huvudsak på kalfjället, men sista delen fram till Serve går genom björkskogen. |
|
![]() Molnen gick lågt och sikten blev begränsad. Här syns bastun i dimman från stugan. |
![]() Det blåste ganska kraftigt och fukten från molnen gjorde att glasögonen delvis immade igen, vilket inte gjorde sikten bättre. |
![]() För 10 år sedan angreps björkskogen av fjällbjörkmatarlarven och björkarna dog till stor del (se bild från 2000). Nu hade skogen delvis återhämtat sig. |
![]() Vattenfallet i Servvejuhka och bron över jokken. |
![]() Den större av de båda stugorna vid Serve. |
|
Serve till Tärnasjö |
|
|
![]() Ganska snart efter Servestugan går leden ganska brant uppåt från ca 700 möh till ca 920 möh. Därefter ganska brant nedåt. Sista biten ner mot Tärnasjön går ganska brant nedåt. Total stigning är 583 m och total sjunkning 675 m |
![]() På väg uppför mot passet efter Servestugan begränsades sikten på 800-metersnivån av dimman. |
![]() När vi nått 920-metersnivån började sikten förbättras och vi kunde se ut över Servejaure. |
![]() Vid denna jokk, som mynnar ut i Servejaure rastade vi |
![]() Ungefär mitt emellan Servejaure och Staine finns denna ledmarkering. |
![]() Sikten har nu förbättrats och vi kan i bakgrunden se sluttningarna på andra sidan om Tärnasjön. Mitt i bilden syns Staine. |
![]() I sluttningen ner mot Staine finns denna meanderliknande jokk |
![]() På toppen av kullen på andra sidan av Seitäk finns ett förråd av vintermarkeringar. |
![]() En ensam fjällbjörk strax efter Seitäk. |
![]() Den sista delen genom björkskogen fram till Tärnasjöstugan sluttade ganska brant utför. |
![]() Nere vid Tärnasjön finns en bastu och KG Frohms sjöbod. |
Tärnasjö till Syter |
|
![]() Vandringen till Syterstugan gick till största delen utmed Tärnasjön. Dock såg man inte så mycket av sjön eftersom leden mest gick i björkskogen. |
![]() De första ca 12,5 km hade små höjdskillnader. Sedan gick det mycket brant uppför från ca 600 möh till ca 750 möh och slutligen något utför till stugan på ca 710 m. Trots de små höjdskillnaderna utmed sjön blev den totala stigningen 626 m och den totala sjunkningen 530 m. Total sträcka blev ca 14,5 km |
![]() Under vandringen hade vi sett ganska många vita renar. Strax efter att vi passerat denna ren började det regna. |
![]() I södra änden av Tärnasjön finns en ganska stor arkipelag. Leden passerar genom arkipelagen på sammanlagt sju broar. De fem första är hängbroar medn de andra två är fasta träbroar. |
![]() Broarna var regnvåta. |
![]() Det gick att passera under några av broarna med båt. |
![]() När man väl tagit sig uppför den branta backen efter broarna och nått trädgränsen fick man en fin vy över Tärnasjöns arkipelag. |
|
Syter till Viterskalet |
|
![]() Vandringen mot Viterskalsstugan gick helt på kalfjället. Till stor del gick den genom det ganska trånga Syterskalet. Ungefär mitt på sträckan finns en raststuga. |
![]() Nästan direkt efter stugan gick det brant uppför från ca 720 möh till ca 980 möh därefter nedåt till ca 840 möh. Därefter upp igen till ca 880 möh för att slutligen gå sakta utför till Viterskalsstugan på ca 820 möh. Sträckan var nästan 13 km. Total stigning 607 m och sjunkning 505 m. |
![]() Syterstugan med bron över Svärfarsbäcken |
![]() Vi skymtar nu den högsta punkten på dagens etapp. Molnen går lågt även denna dag. |
![]() Vi har nu kommit in i den trånga dalen och närmar oss rasttugan. |
![]() Molnen hängde långt ner över fjällsidorna. |
![]() Längst bort i dalen skiner solen på fjället men Södra Sytertoppen skuggar dalen. |
![]() Nu skymtar Viterskalsstugorna fram. |
Viterskalet till Hemavan |
|
![]() Den sista etappen fram till Hemavan gick till största delen på kalfjället. Inte förrän mot slutet gick den in i björkskogen. |
![]() Vandringen startade på ca 825 möh och gick som högst upp till ca 838 möh. Efter ca 3,5 km gick den ned till ca 750 möh och därefter upp igen. Slutligen ner till ca 465 möh i Hemavan. Total stigning var 368 m och sjunkningen var 722 m. Längden var lite mindre än 12 km. |
![]() På morgonen gick molnen lågt och det regnade lite. Det blåste 9 m/s och temperaturen var under 10 grader. Som tur var hade vi vinden i ryggen. Regnbågen ramade in stugvärden stuga. |
|
![]() Regnbågen följde oss en bit längs Västra Syterbäcken |
|
![]() När molnen höjt sig en aning fick vi en fin vy åt sydväst. |
![]() I bakgrunden syns hängbron över Västra Syterbäcken. Leden över bron går till Klippen. Leden till Hemavan svänger här mera rakt mot söder. |
![]() Det märks att vi närmar oss civilisationen. Cykling lanseras ganska stort i Hemavan. |
![]() Vi har nu nått slutet av Kungsleden och har bara kvar en transportsträcka ner till vandrarhemmet. |