Val Gardena 2003
I juli 2003 åkte vi med Primatravel på vandringsresa till Val Gardena. Resan till Val Gardena skedde med buss och vi övernattade i utkanten av Leipzig i båda riktningarna. Vi var ca 25 deltagare i ålder från 40 till 80 år. Vi bodde på Hotell Touring i St Christina, den mellersta av de tre byarna i Val Gardena. De övriga byarna är St.Ulrich (Ortisei) och Wolkenstein (Selva Val Gardena).
Val Gardena ligger i Dolomiterna som ligger i nordöstra Italien. Dolomiterna har fått sitt namn efter den dominerande bergarten, dolomit. Det största bergsmassivet är Marmolada som når 3 342 m.ö.h.
Dolomiterna är känt för såväl vinter- som sommarsporter. På sommaren är det ett eldorado för vandring och klättring. Vandring kan ske dels i form av dagsvandringar dels i form av hütte till hüttevandringar.
I Val Gardena talas bland befolkningen tre olika språk, italienska, tyska och ladino. Ladino är ett rätoromanskt språk som talas av ca 35000 ladinos.
Route screenshots taken from
Garmin® MapSource® MetroGuide® Europe
and representing GPS tracks surveyed using a Garmin® eTrex® Vista handheld
GPS unit.
Om du klickar på någon dag på kartan kommer du till en utförligare beskrivning av den dagens vandring.
Om du klickar på bilderna i albumet får du en större variant av resp bild. På storbilderna finns fyra navigeringval, [Föregående bild], [Album], [Nästa bild] och [Backa]. Du kan där med föregående bild och nästa bild bläddra bland storbilderna. Album tar dig till början av denna sida, medan Backa går tillbaka ett steg i din bläddring.
I Primatravels arrangemang ingick 5 vandringar. På tisdagen erbjöds arrangemang med resa till Gardasjön. Vi föredrog att vandra även denna dag.
Samtliga vandringar erbjöds i 3 svårighetsgrader så att alla kunde följa med. Primatravel hade en reseledare på plats som även var vandringsledare för den lätta eller medelsvåra vandringen. Även vår busschaufför fungerade som vandringsledare. För det mesta klarade sig de som gick de långa vandringarna på egen hand.
Vi köpte lift- och busskort som gällde för hela Val Gardena. Mycket praktiskt eftersom vi i flesta fall åkte lokalbuss och lift till starten för vandringarna.
Vandringarna registrerades med GPS. Du kan ladda ner GPS-spåren här.
Det 3181 meter höga berget Langkofel eller
Sassolungo var
alltsom oftast i blickfånget. Här i morgonsol från
vårt hotellfönster.
Den första vandringen ägde rum på söndagen. Vi åkte med lokalbussen från St Christina till St Ulrich. I St Ulrich stötte vi på en grupp svenskar som skulle gå hütte till hüttevandring Val Gardena runt. Från St Ulrich äkte vi med en stollift upp till 2093 m.ö.h. varifrån vandringen startade. Vi gick först västerut och kom så småningom till Heiligkreuz och gick upp till Resciesa. Därifrån följde vi led 31 och 35 till Brogleshütte och därefter led 5 till mellanstationen på liften upp till Seceda och åkte sedan kabinliften ner till St Ulrich.
Om
du vill ladda ner spåret till ditt kartprogram, klicka här.
Vandringen
erbjöd inga svårigheter. Den började på 2093
m.ö.h. och nådde
sin högsta höjd på 2281 m.ö.h. Därefter ganska plant fram till strax
före Brogleshütte som låg i en dal.
Led 5 gick ganska brant
ner till liften.
Vandringen var ca 13,7 km lång.
Langkofel och Plattkofel dominerade utsikten söderut.
Mot öster syns Geisler
På väg upp till Resciesa.
Uppe på toppen av Resciesa stod detta krucifix
Utsikten norrut från Resciesa
På väg bort mot Brogleshütte syns Geisler tydligt.
Stigen ner mot Brogleshütte.
Det fanns en hel del boskap uppe bland bergen. Djuren fick bl a sitt vatten från denna vattenho gjord av en trädstam.
Vi åkte med vår egen buss till St Ulrich och tog linbanan upp till Seiser Alm. Vandringen gick först åt sydväst och passerade Icarohütten och svängde så småningom västerut bort till Compatsch, ett stort turistcentrum. Högsta punkten för dagen var uppe på Panorama med fin utsikt. Därefter följde vi led S och 3 till Saltriahütte och slutligen led 9 norrut Sonnehütte där vi åkte en mindre lift upp innan vi tog kabinliften ner till St Ulrich igen fvb St Christina.
Om
du vill ladda ner spåret till ditt kartprogram, klicka här.
Seiser Alm var lättgånget, tyvärr en del på asfalterade vägar. Det fanns både bil- och busstrafik här. Som högst kom vi upp på lite mer än 2000 m.ö.h. och nådde vår lägsta höjd på ca 1700 m.ö.h. vid Saltriahütten.
Vandringen var ca 14,8 km lång.
Blomsterprakten var stor uppe på Seiser Alm. I bakgrunden syns Santner.
Langkofel dominerar blickfånget även från Seiser Alm.
Ängarna på Seiser Alm var böljande och gröna.
En del leder gick på smala stigar, som här, medan andra gick på asfalterade vägar.
På tisdagen åkte de flesta till Gardasjön. Men några stannade kvar och vandrade.Vi tog lokalbussen till St Ulrich och kabinliften upp till Seceda. Därifrån gick vi sedan led 1 och 2b förbi Piera Longia, led 13 till Regensburger hütte och slutligen led 4 till Col Raiser hütte. Avslutningsvis tog vi kabinliften ner till St Christina.
Om du vill ladda ner spåret till ditt kartprogram, klicka här.
Kabinliften
tog oss upp till 2456 m.ö.h. vid Seceda. Därifrån gick det något
uppför till ca 2490 m.ö.h. för att sedan i huvudsak gå utför. Profilen
här visar lite lägre höjder eftersom jag glömde kalibrera höjdmätaren!
Blomsterprakten var stor även på den norra sidan av dalen. Början av dagen var dimmig.
Denna väg går ner till Brogleshütten
På väg bort mot Piera Longia.
Vi fick se ganska många Edelweiss. Här tillsammans med en hästfibbla.
Led 2b mot öster.
Sellamassivet sett från liftstationen Col Raiser varifrån vi åkte kabinbanan ner till St Christina.
Vi åkte med liften upp till Col Raiser. Därfrån gick vi led 4 till Regensburger hütte. Vi fortsattesedan led 2-3 mot nordost. Sedan led 2b mot väster med fortsättning på led 1 till Seceda. Efter lunch vid Seceda följde vi led 6 förbi Sofie och vek strax därefter av mot Daniel. Från Daniel gick vi först söderut och gick sedan en bit norr om Fermeda hütte för att slutligen gå led 2 åter till Col Raiser för att ta liften ner till St Christina igen
Om
du vill ladda ner spåret till ditt kartprogram, klicka här.
Från
starten vid Col Raiser på 2107 m.ö.h. gick leden först utför
till Regensburger hütte på 2037 m.ö.h. Därefter gick det uppför
för att nå högsta höjden vid Seceda på ca 2456 m.ö.h. Efter Seceda
var det nerförsbacke till Col Raiser.
Vandringen var ca 11,8
km
Dessa klippor fanns strax intill Piera Longia
Terrängen här var stenig
En av de minsta hütterna, Piera Longia.
Man tog tillvara gräset och slog det ibland med maskin, ibland med lie. Här kommer två Ladiner med sina liar efter att arbetat ovanför Piera Lomgia. Ladinerna kan lätt kännas igen på sina spetsiga, blåa förkläden.
Ett litet kapell mellan Daniel- och Fermedahütterna.
Dagens vandring blev vår längsta. Vi började med att åka liften från St Christina upp till Monte Pana. Efter en kortare promenad där fortsatte vi med liften upp till Mont de Seura. Därifrån gick vi led 526b, 526 och 526-528 till Comicihütten. Från denna fortsatte vi 526-528 till Sellajoch. Här var det mycket folk eftersom det är väg hitupp. Efter Sellajoch gick vi led 4-557 västerut till Plattkofelhütte. Sista biten dit gick fort eftersom åskregnet var på väg. Vi hann in i hütten innan det värsta regnet kom. När regnet slutat fortsatte vi led 526 norrut och därefter 526b tillbaka till Monte Seura och hade således rundat Langkofel och Plattkofel. Avslutningsvis åkte vi liftarna tillbaka ner till St Christina och en välförtjänt middag.
Om
du vill ladda ner spåret till ditt kartprogram, klicka här.
Från Mont de Seura på 2025 m.ö.h. gick leden först ner till ca 1950 m.ö.h. och sedan uppför till sin högsta höjd på ca 2360 m.ö.h. för att sedan åter gå utför till ca 1950 m.ö.h. och slutligen åter uppför till Mont de Seura. Vandringen var nästan 18 km lång.
Erosionens verkningar syns tydligt med rasbranter i mitten.
Stigen mot Plattkofelhütte. I bakgrunden till vänster skymtar
Santner.
Vi blev underhållna av och dansade till musik från denne glade man. Bredvid honom ser vi vår hotellvärdinna.
Maten på hotell Touring var utmärkt. Här en efterrätt. Snygg uppläggning eller hur?
Vi åkte med vår egen buss upp till Wolkenstein inför veckans sista vandring. Vi valde idag att ta den medellånga vandringen. Den gick in i Langental och tillbaka. Efter vandringen hade vi gott om tid över och tog liften från Wolkenstein upp till Dantercëpies och sedan ner till Grödner Joch. Vi hade tänkt ta bussen härifrån till St Christina, men det fanns ingen förbindelse mer denna dag. Därför tog vi liftarna tillbaka till Wolkenstein och åkte sedan liften upp till Ciampinoi. Efter att vi haft en skön stund i solskenet och njutit av en fantastisk utsikt här åkte vi ner igen med liften och tog bussen tillbaka till St Christina
Om
du vill ladda ner spåret till ditt kartprogram, klicka här.
Vandringen fram och tillbaka i Langental var enkel utan några större höjdskillnader.
Inne i Langental
Sellamasivet från Ciampinoi
Utsikt västerut från Ciampinoi. I bagkrunden syns Santner och nertill i förgrunden syns Comicihütten, som vi passerade på torsdagen.
Langkofel dominerade även här.
Om man ser efter noga så kan man se en hütte mitt i bilden. Det är Steviahütten som ligger på andra sidan Wolkenstein.
Uppe på Ciampinoi var det ett eldorado för hanggliders
Langkofel
skiftade i olika färger under dagarna.
Nu var det dags att ta
farväl av berget och Val Gardena och åka
hem igen efter en härlig vecka med fina vandringar i fint väder.